Skarvarna kraftigt underskattade vid inventering - Felräkning med över 300 procent

Skarvarna kraftigt underskattade vid inventering

Yrkesfiskaren Herbert Hagman fick tillstånd av Länsstyrelsen att pricka ägg som skyddsjakt på Äggskären i Stockholms södra skärgård. Tillståndet byggde på den officiella inventeringen som angav 373 bon på ön.

– När vi gick iland kontrollräknade vi till 1 154 bon, säger Herbert Hagman.
Enligt den officiella skarvräkningen fanns 373 skarvbon på Äggskären i höstas; inte 372 eller 374, utan exakt 373.

När yrkesfiskaren Herbert Hagman klev iland tillsammans med Länsstyrelsens utsedda inspektörer i våras räknade man till 1 154 bon med ägg i.
I verkligheten fanns alltså tre gånger så många aktiva bon som i den officiella statistiken.

– Det finns felaktigheter i våra skarvdata, säger Stockholms länsfiskekonsulent Henrik C Andersson. Siffrorna tyder på ett allvarligt metodfel som vi måste utreda.
Vid Fälöv, där ornitologerna från Nynäshamn räknat skarvbo sedan 2002 har kontroller i efterhand visat att man underskattat antalet bon med mellan 20 och 45 procent varje år. 2005 angav man 315 bon; kontrollräkning visade att det fanns 521 bon.
Enligt den officiella statistiken äter Sveriges skarvar 20 miljoner kilo fisk om året, men det skulle alltså kunna vara betydligt mer om felräkningarna är satta i system.
Varje skarvbo på Äggskären hade i genomsnitt mellan tre och fem ägg.

VÅRA FISKEVATTEN • Nr 3 2006 7
I år beslutade Länsstyrelsen att utöka skyddsjakten på skarv från en koloni till fyra av Stockholms läns 24 skarvkolonier.


Äggskären är en av de fyra kolonier där yrkesfiskaren Herbert Hagman, tillsammans med utsedda inspektörer klev iland den 10 maj. Han hade då fått tillstånd att pricka 1 100 ägg, dock inte fler än att det skulle finnas kvar minst ett ägg i vart och ett av de 373 bon som tillståndet grundade sig på.

– När vi klev iland trodde vi knappast våra ögon, berättar Herbert Hagman. Vi kontrollräknade antalet bon och fick det till 1154 stycken. Fast egentligen är jag inte ett dugg förvånad eftersom jag vet att de officiella räkningarna ofta är kraftigt underskattade.

Enligt officiella siffror finns cirka 200 000 vuxna skarvar i Sverige, eller ungefär 35 000 häckande par plus ungfåglar. Varje skarv konsumerar ungefär ett halvt kilo fisk om dagen, eller 100 kilo fisk om året. Sammanlagt äter skarvarna ”officiellt” ungefär 20 miljoner kilo fisk, eller tio gånger så mycket fisk som det kustnära yrkesfisket och insjöfisket tar upp tillsammans.

Men det kan alltså vara så att antalet skarvar och därmed också skarvarnas konsumtion av fisk är kraftigt underskattad; kontrollräkningar som gjorts i Stockholms skärgård tyder på det.

– Siffrorna från skarvräkningarna tyder på allvarliga metodfel, säger Stockholms länsfiskekonsulent Henrik C Andersson. Jag var själv iland och kontrollräknade i en helt annan koloni i norra skärgården nu i våras. Där hade vi fått uppgift om att det skulle finnas 81 bon i fjol. När jag räknade i april fanns 177 bon, vilket är en orimlig ökning på ett år och alltså tyder på en kraftig underskattning.
Utökat tillstånd

Det felaktiga underlaget vid Äggskären ledde till att Herbert Hagman fick ett utökat tillstånd att pricka ägg. Det nya tillståndet omfattade 1750 ägg, och den prickningen genomfördes 22 maj.
– Men det här tillståndet är en droppe i havet, säger Herbert Hagman, jämfört med vad man borde göra för att inte skarvstammen ska växa oss över huvudet, vilket den egentligen redan har gjort.
Fälöv utanför Nynäshamn är den enda skarvkoloni där äggprickning, varit tillåten fram till 2005. Där har Nynäshamns ornitologer skött den officiella skarvräkningen. 2002 angav man 330 bon. Kontrollräkning visade då 594 bon. 2005 angav ornitologerna 315 bon, vilket blev den officiella siffran i statistiken. Då visade kontrollräkning att det fanns 521 bon, vilket är en underskattning med 40 procent.

Vid Äggskären är det Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Bengt Söderlund som räknat skarvbon och som angivit 373 bon i sin rapport till Länsstyrelsen.
Från båt
– Jag har inte gått iland på Äggskären, utan uppskattat antalet bon från båt, säger Bengt Söderlund, och det beror på att Äggskären är militärt område och jag har inte fått tillstånd att gå iland.
För yrkesfiskaren Herbert Hagman och medföljande inspektörer var det dock inga problem att få militärens tillstånd att gå iland när man skulle pricka ägg och kontrollräkna antalet bon. Mats Nyberg vid Försvarsmakten bjöd på kaffe och
Skarvarna i Sverige beräknas äta 20 miljoner kilo fisk om året, enligt den officiella statistiken. Om beräkningen av antalet skarvar är kraftigt underskattad är konsumtionen betydligt högre. berättade att man gärna ser att antalet skarvar minskar.

Bengt Söderlund vid Skärgårdsstiftelsen försäkrar dock att han inte medvetet lämnat felaktiga uppgifter för att skydda skarvarnas möjligheter att breda ut sig ytterligare.
– Tvärt om tycker jag att skarvarna nu blivit alldeles för många och att det åtminstone är motiverat med allmän jakt. Att medvetet rapportera för låga siffror på antalet bon och antalet häckande par tycker jag är helt förkastligt, säger Bengt Söderlund. Det fördröjer bara en nödvändig förändring av skarvpolitiken.

Vid årets skyddsjakt i Stockholms län gav Länsstyrelsen alltså tillstånd till äggprickning i fyra av länets 24 kolonier, istället för som tidigare år endast i en koloni.
I år provades också en ny metod. I stället för att sticka hål i äggen med en nål, eller en isdubb eller något annat vasst föremål, doppades äggen i rapsolja med tillsats av ett färgmedel för att man ska kunna se vilka ägg som är behandlade. Varje bo har i de flesta fall tre-fem ägg och procenten utkläckta ungar är hög.

– Oljeringen är en dansk metod som visat sig fungera ganska bra, säger Åke Thudén, som bistår Länsstyrelsen och innehavarna av skyddsjaktstillståndet med introduktionen av den nya metoden. Metoden fungerar, men är långt ifrån hundraprocentig.
Villkoren för att pricka eller oljebehandla skarvägg är att man lämnar ett obehandlat ägg kvar i varje bo, inte minst för att föräldraparet ska stanna kvar i kolonin.
Minst tre gånger

– Vår erfarenhet är att man bör upprepa behandlingen och besöka en koloni minst tre gånger med ungefär två veckors mellanrum, säger Åke Thudén. Risken är annars stor att skarvarna lägger nya ägg istället för de ägg som inte utvecklas, och då blir skyddsjakten bara ett slag i luften.

Följaktligen bör alltså tillstånd enligt den till skyddsjakt inte ange någon övre gräns för hur många ägg som får behandlas, utan endast föreskriva att ett ägg i varje bo ska lämnas orört.
Sveriges handlingsutrymme i skarvfrågan begränsas av EU:s strikta skyddsjaktsbestämmelser. Flera av de beslut om skyddsjakt som länsstyrelserna fattat har dessutom överklagats av organisationer som arbetar intensivt för en fri utveckling av skarvbestånden.
– Ornitologerna bevakar vissa skarvkolonier 24 timmar om dygnet, säger yrkesfiskaren Herbert Hagman. Och man kan ju tycka att det är lite märkligt att samma personer och samma organisation som så ivrigt skyddar skarvarna också ska ansvara för de inventeringar som ligger till grund för den officiella statistiken.