Skarven ökar med 40 procent - fiskare föreslås få ersättning

Skarvarna har spridit sig snabbt över hela landet. På sex år har de blivit 70 000 fler. En ny rapport visar att skadorna för fisket är omfattande, och numera även innefattar insjöfisket. Nu vill Fiskeriverket att yrkesfiskarna ska få ersättning för sina skador.
Tidigare fanns skarven mest längs med Smålandskusten. Men sedan 1999 har arten ökat med 40 procent. Nu beräknar man att Sverige har 177 000 skarvar under sommaren. Sven-Gunnar Lunneryd på Fiskeriverket berättar att skarven har brett ut sig norrut och västerut.

- Expansionen är omfattande. Från kärnområdet vid sydöstra Östersjön har skarven spridit sig till insjöar, västerut till västkusten och uppåt till Bottenhavet och Bottenviken, säger han. Resultatet framgår av Fiskeriverkets nya slutrapport om skarvskador, ett arbete som Sven-Gunnar Lunneryd har deltagit i.


Fakta
Sven-Gunnar Lunneryd

Skarven skadar fisket

Enligt en enkätundersökning som genomfördes 2005 är skarven den fågelart som orsakar mest skador för yrkesfisket.

Skarven biter, hackar och äter upp stora delar av fiskbestånden, vilket gör att yrkesfiskarna drabbas av ekonomiskt bortfall.

Mest utsatta för skarvskador är bottengarnsfisket.
Bitskadorna på sik kan för det här fisket uppgå till mer än tio procent av fångsten.
År 2001 uppskattade man att 8 500 skarvar fångats som bifångster i fisket.
Skarvbo med ungar.

Skarvbo med ungar.
Skador på insjöfisket dokumenterade

Sedan tidigare har man kunnat belägga att skarvskador förekommer i kustfisket. Där är dock sälarna ett större problem. I den nya rapporten har man för första gången undersökt hur skarven skadat insjöfisket.

Resultatet pekar på att insjöfisket kan vara betydligt mer utsatt än kustfisket. Skarven har bland annat skadat mycket ål och gös i destora insjöarna. Över 40 procent av ålen rapporteras ha någon skada och alla undersökta redskap har haft skador.

- De första siffrorna vi fått visar att fiskskadorna i fasta redskap är omfattande, varav många skador är direkt kopplade till skarven, säger Sven-Gunnar Lunneryd.
Skarvbo med ungar.

I takt med skarvarnas utbredning kan också skarvarna påverka fiskbeståndet. Sven-Gunnar Lunneryd berättar att skarven längs västkusten fångar en del av den juvenila torsken, det vill säga unga torskar mindre än 40 centimeter.


- Ungefär tre miljoner ung torsk har ätits upp av skarven. Det är lika mycket som yrkesfiskarna fångar i deras trålar, säger han.

Möjlig ersättning för viltskador

För att råda bot på problemet vill nu Fiskeriverket se till att yrkesfiskarna ska få ersättning för skarvskadorna. Förslaget, som framförts tidigare, är att yrkesfiskarna ska få pengar från bidrag som går till viltskador. Andra yrkesgrupper har på detta sätt fått stöd för att hantera djurskador.

- Jag tycker att förslaget om ersättning är ett mycket rimligt krav. Vi har diskuterat den här frågan tidigare men den har blivit allt mer aktuell, säger han. För att kunna driva förslaget vill Fiskeriverket att budgeten för viltskador utökas. Man vill inte riskera att medel tas från sälskadorna.

Begränsad forskning

Forskningen om skarven är begränsad, och man vet väldigt lite om vilken effekt skarven har på det totala fiskbeståndet. I rapporten redovisar man en studie om skarvens roll som rovdjur i ekosystemet. Studien gjordes i Dalälven, men där kunde man inte se att skarven tagit särskilt mycket av öring och lax.

- Däremot kunde man se att den åt av strömming och abborre, och det kan ha effekter på deras bestånd.


Nu vill Fiskeriverket att yrkesfiskarna ska få ersättning för sina skador.