Sanningen om Skarven

Tillsyningsmannen Gunnar Berglund: ”Skarven är en inplanterad fågel som passar väldigt illa i Östersjön”

En mängd påståenden om skarven förekommer från diverse experter:

1. Påstående: Skarven har vandrat hit självmant!

Sanning: Skarven planterades in från Danmark av Bengt Berg på Bokenäs Gods, söder om Kalmar. Fågeln har sedan spridit sig norrut. 1942 placerade far och son skarväggen i befintliga hägerbon på Svartö* i Kalmarsund. Sonen Jens Berg tog hand om skarvungarna i sitt hägn. Det blev starten på nykoloniseringen av Mellanskarven på ostkusten. Idag har Sverige 25 procent av Europas häckande skarvar (Fiskeriverket 2005).

*) På 1600-talet begravdes en holländsk besättning som avlidit av kolera på Svartö. Kyrkogården är ännu i dag synlig. 1921 blev Svartö officiellt fridlyst för att bevara tallskogen på ön, fridlysningen bidrog till att skarvkolonin fick vara i fred.

2. Påstående: Skarven äter bara vitfisk!

Sanning: Det är möjligt att den äter vitfisk (mörtfiskar) men i de spybollar vi hittar finns sik, gös, småöring, abborre, gädda, tånglake (rödlistad) , torsk, strömming, plattfisk, ål, simpa och en och annan mört, det vill säga: I stort ett alla sorters fisk.

3. Påstående: Skarven påverkar inte fiskbestånden!

Sanning: Under de isfria vintrarna i slutet på 1990-talet fanns tusentals skarvar i Nämdöfjärden och Jungfrufjärden vilket fick till följd att de köldstela abborrarna nästan utrotades.

Från Södra Värmdö till Nynäshamn är vattnen idag nära på tömd på fisk, till skillnad mot tidigare innan skarven anlände. Den fisk som fortfarande finns kvar är små bestånd av ål, simpa, skarpsill, spigg och i viss mån sik.

Den så kallade vitfisken finns bara kvar i innerfjärdarna. Det kan också vara så att dessa tusentals fåglar (tillsammans med sälen) rycker ut en så stor länk i näringskedjan att de snedfördelar hela den ekologiska balansen.

Den ”officiella” summan av hur mycket fisk skarven äter är 150 ton om dygnet under häckningsperioden.

Skarven äter helt enkelt upp den fisk som ska hålla nere antalet småfiskar, som spigg. Småfisken får växa ohämmat i antal och tar all näring som zooplankton från andra fiskar. Följden blir att inga viktiga zooplankton finns kvar till större fiskar som abborre, gädda, med flera arter i uppväxtstadiet, och fiskarna svälter därmed ihjäl.

Detta stämmer också väl med de problem som finns med nyrekrytering av fisk efter ostkusten. De har följt i skarvens fotspår med början i Kalmarsund och sedan spridits norrut. Zooplankton är också viktiga för att beta ner växtplankton.

I Danmark undersöktes skarvens inverkan på ungfisk åren 2003-2004. Märken efter utplanterad fisk återfanns i spybollar från Ringköpings fjord på Jylland.

Beräkningarna visade att skarven tagit mellan 40 till 93 procent av laxynglen, mellan 15-30 procent av öringarna, mellan 40-50 procent av ålen och 22 procent av flundrorna.

4. Påstående: Havsörnen äter mycket skarv!

Sanning: Örnen tycker om skarvkolonier, det är sant. Men det finns något som är godare än själva skarven. Det är fisken som skarven har ätit.

När örnen närmar sig skarvungarna kräks den upp fisken den fått av föräldrarna och örnen föredrar hellre den än ungarna. En och annan unge kan däremot åka med av bara farten. Havsörnen kan också störa kolonierna så pass att den byter boplats.

5. Påstående: Antalet skarvbon är begränsat!

Sanning: När tillstånd gavs för att begränsa antalet ägg i en utvald koloni som gick hårt åt havsöringyngel hade vi tillstånd att måla äggen i alla av naturskyddsmyndigheten räknade 373 bon. När vi anlände var inte antalet 373 utan 1 154 bon! En felräkning med över 300 procent! Det skall också sägas att när vi målar skarvägg måste ett ägg lämnas omålat i varje bo.

6. Påstående: Mellanskarven passar bra i Östersjöns bräckta vatten!

Sanning: Skarven passar väldigt illa i Östersjön. Den har till och med större påverkan på Östersjöns bräckta vatten i jämförelse med insjöar eller riktigt saltvatten som Västkusten och Nordsjön, miljöer där den har betydligt svårare och göra rent hus.

 

Tag. Fiskevård . Fakta . Klimat . Vattenmiljö . Stammar . Bevarande . Biotop . Fisketillsyn . Skarv . Arter . Rödlistad . Öring . Lax . Aborre . Sportfiskare . Fiskvårdsområde . Vildmark . Jakt . Fiskeguide . Skärgård . Hav . Gunnar Berglund . Holme . Statistik . Rädda Fiskbeståndet . Fiskar . Yrkesfiske . Skarvbon . Gös . Flugfiske . Miljö . Ekologisk . Sveriges kust . Ekosystem . Inlandsvatten . Insjövatten . Mellanskarv . Djurarter . Sveriges regering . Facebook . Öring . Fåglar . Torsk . WWF . Plankton . Skarpsill . Spigg .


Gunnar Berglund, tillsyningsman,

Stockholms fiskevårdsbyrå